Startsidan Startsidan
Varmt välkommen till Arosdansens hemsida!
På hemsidan är det meningen att du ska hitta all information som du behöver. Självklart när och var vi dansar, vilka orkestrar som spelar, men också lite annat smått och gott som vi vill dela med oss av. Klicka bara på de olika flikarna högst upp så öppnar sig nya vyer...
För att ni ska trivas bjuder vi på gott kaffe med nybakat bröd i pausen, sockerfritt finns.
Musik och dans ger motion och glädje.
Så välkomna till en trevlig samvaro på Syrianska Kulturcentret Narvavägen 90
Medlemsavgiften är 50 kronor per kalenderår. Du får ett medlemskort som stämplas vid varje besök, och som medlem har du gratis inträde var åttonde dans.
Vid nytt kalenderår betalas ny årsavgift, men alla stämplar som du har till godo förs över till nya årskortet.
Inträdesavgiften till våra danser är 150 kronor för medlem och för ej medlem 200 kronor och då ingår medlemskap, kaffe med nybakade bullar.
Medlemsavgiften betalar du när du kommer till dansen, och då får du också ditt medlemskort och övrig information.
Du kan självklart besöka oss en gång för att känna dig för utan att bli medlem.
|
Glöm inte att lämna ett litet avtryck i gästboken innan du går |
Senaste gästboksinlägg: |
Jag flyttade från Trollhättan 2022-01-11 till Västerås. Efter att ha varit borta från Västerås i 47 år flyttar jag ”hem” igen. Jag ser fram emot dansen på onsdagar. Jag vill tacka min syster Kerstin för tips om ”Arosdansen”
fredag, 04 februari 2022
|
Skriv i gästboken |
Brukar Ni lyssna på schlagertexter när Ni dansar? Det gör jag ibland, men ofta låter jag ena örat gå ut genom det andra. Men man kan i alla fall konstatera att kärlek är ett kärt ämne. Det älskas på avstånd och det älskas nära och det ”älskas utan kärlek” (sic!).
Så har vi Ted Gärdestads fromma önskan om att ”få en egen måne”. Blickar man ut över den manliga publiken ser man att åtminstone 80% är bönhörda. En del texter får mej verkligen att höja på ögonbrynen, ”Får jag låna din fru i kväll?”, jaja, det kan kanske gå an, det beror på vad han ska ha mej till! Jag är inte bara negativ, tro inte det.
Ibland spelas ”Livet det har varit gott mot mej, jag har allt som man kan önska sej”, sen lyssnar jag inte mer, det räcker.
Till slut kommer den sista dansen som vanligtvis dansas med den ”respektive”. När då orkestern spelar ”Please release me, let me go, I don’t love you anymore” undrar man, hur tänkte de nu? - Hoppsan!
Birgitta Ejerblad